Stoppa en järngaffel i en påslagen brödrost.
Jag måste testa vad allt fuzz är om. Se hur pass ont det skulle göra, om det gör det. Men senare i livet.
onsdag 25 augusti 2010
tisdag 24 augusti 2010
torsdag 19 augusti 2010
Ibland fastnar man 3
Drunk daddy broke my fingers
Drunk daddy done kicked my head
Drunk daddy slapped my sister
Turned my whole world red
Cherry Poppin' Daddies - Drunk daddy
Drunk daddy done kicked my head
Drunk daddy slapped my sister
Turned my whole world red
Cherry Poppin' Daddies - Drunk daddy
söndag 15 augusti 2010
Drömmen om drömmen
Jag befann mig i en halvt gigantisk villa belägen i Kungsbacka. jag hade gått och lagt mig på en soffa. Jag somnade. Jag drömde att jag gick ut ur villan. Jag hade på mig gulbruna jeans, gulbrun hatt och gulbruna skor. Inget på överkroppen. När jag lämnat byggnaden, och vände mig om, fanns dörren inte kvar. Istället fanns där ett meterhögt staket av sten, som höll tillbaka en öken från att fara ut på vägen. Jag lutade mig mot stenhögen. Kvällen var mörk, och tack vare sanden och min klädsel så blev jag osynlig.
Jag vaknade ur drömmen. jag klev upp ur soffan och gick till köket, där Elvis och Bull höll på att göra drinkar med kaffe och vin i. Jag beslöt mig för att gå och lägga mig igen. Dock när jag vände mig om såg jag att en okänd kille hade snott soffan från mig, låg där och sussade. Min Gode Fader hade lagt sig på mattan framför soffan.
En dröm i en dröm. I blame Inception.
Jag vaknade ur drömmen. jag klev upp ur soffan och gick till köket, där Elvis och Bull höll på att göra drinkar med kaffe och vin i. Jag beslöt mig för att gå och lägga mig igen. Dock när jag vände mig om såg jag att en okänd kille hade snott soffan från mig, låg där och sussade. Min Gode Fader hade lagt sig på mattan framför soffan.
En dröm i en dröm. I blame Inception.
torsdag 12 augusti 2010
Tekken
Så.. Tekken har blivit film. Jag har noterat att i filmen, så är det någon som ska spela Bryan Fury. Det räcker. Hur dålig filmen än är, sålänge ett passabelt Bryan Fury-skratt tar plats i den, så kommer jag älska den. Innerligt.
Yoshimitsu ska också vara med i filmen.. Man kanske äntligen får en förklaring tillvem vad han är.
Yoshimitsu ska också vara med i filmen.. Man kanske äntligen får en förklaring till
lördag 7 augusti 2010
Sagan om väktarjäveln i gtb
Inlägget har tagits bort av skaparen, då han insett att man ska inte blogga under De Jästa Dryckernas influenser
fredag 6 augusti 2010
Drömmen om djungeln
En dröm. Skriver i all hast, med ett program som har engelsk autokorrigering, så det kan se lite halvt fördjävligt ut. Ändrar det senare, när jag återvänt hem.
Jag hade droppats ner i en djungel av ett flygplan. Omkring mig fanns det massor med soldater och deras transportbara byggnader. Soldaterna betedde sig väldigt kaotiskt, de slogs och skrek och svor.
Från skyn kom det guldkantade piratskattkistor med fallskärmar. Vissa av soldaterna gjorde allt de kunde för att komma fram till skattkistorna först, när de landade, resten av soldaterna brydde sig inte om dem. Jag tänkte att några soldater visste något de andra inte gjorde. Jag gav mig in i kampen om skattkistorna.
Soldaterna hade automatvapen, så alltför aggresiv kunde jag inte vara. Jag vart bortmotad från kistorna rätt fort, utan pondus nog att säga till. Jag beslöt mig för att ändra taktik. Skattkistorna släpptes lite varsomstans i djungeln, så allt jag behövde göra var att komma till en kista som ingen annan var vid.
Jag sprang till utkanten av basen, och såg två kistor komma. Den närmre kistan sprang en kvinna fram till och hotade bort mig med en kniv. Hon ställde sig mellan mig och den och gjorde stickande rörelser tills jag gick iväg. Men jag ställde mig tillräckligt nära för att se vad hon ville ha ut av kistan. Hon öppnade den, rotade runt tills hon kom till en stor termos med aluminiumburk-öppning. Hon öppnade den, tog ett djupt andetag, och svepte innehållet ur termosen.
Kvinnan sa till mig att det var ett vaccin mot ett virus som fanns på allt i djungeln. Kom du i kontakt med viruset fick du dödliga depressioner, det kommer ha dödat dig inom en timme via självmord.
Övertygad sprang jag till den andra närliggande kistan, och öppnade den. Jag plockade fram termosen, och såg mig omkring. Bortanför basen såg jag en mörkhyad flicka sitta på en kvadratmeterstor ö I ett träsk. Hon satt vid en palm och hängde läpp, medan vargar och apor med elaka ansikten närmade sig henne. Kvinnan sa att flickan hade viruset, och att djuren i djungeln var bara sådär aggressiva av naturen.
Jag slet upp öppningen på termosen och kikade ner i den. Den såg ut att innehålla flytande kväve. Kvinnan sa att det var av yttersta vikt att man drack hela innehållet i ett svep. Mängden i termosen var anpassad efter viruset på grammet. Lämnade man kvar slumpen i botten finns risken att man, kanske inte dör av depression, men iallafall blir tillräckligt nedstämd för att bli apatisk och funktionsoduglig. Med djuren som de var i djungeln var det farligt nog.
Jag svepte. Det kändes ungefär som att försöka svepa en 2 L Coca Cola, och smakade ungefär som att försöka svepa en 2 L Coca Cola, efter man har bortstat tänderna.
Jag hade droppats ner i en djungel av ett flygplan. Omkring mig fanns det massor med soldater och deras transportbara byggnader. Soldaterna betedde sig väldigt kaotiskt, de slogs och skrek och svor.
Från skyn kom det guldkantade piratskattkistor med fallskärmar. Vissa av soldaterna gjorde allt de kunde för att komma fram till skattkistorna först, när de landade, resten av soldaterna brydde sig inte om dem. Jag tänkte att några soldater visste något de andra inte gjorde. Jag gav mig in i kampen om skattkistorna.
Soldaterna hade automatvapen, så alltför aggresiv kunde jag inte vara. Jag vart bortmotad från kistorna rätt fort, utan pondus nog att säga till. Jag beslöt mig för att ändra taktik. Skattkistorna släpptes lite varsomstans i djungeln, så allt jag behövde göra var att komma till en kista som ingen annan var vid.
Jag sprang till utkanten av basen, och såg två kistor komma. Den närmre kistan sprang en kvinna fram till och hotade bort mig med en kniv. Hon ställde sig mellan mig och den och gjorde stickande rörelser tills jag gick iväg. Men jag ställde mig tillräckligt nära för att se vad hon ville ha ut av kistan. Hon öppnade den, rotade runt tills hon kom till en stor termos med aluminiumburk-öppning. Hon öppnade den, tog ett djupt andetag, och svepte innehållet ur termosen.
Kvinnan sa till mig att det var ett vaccin mot ett virus som fanns på allt i djungeln. Kom du i kontakt med viruset fick du dödliga depressioner, det kommer ha dödat dig inom en timme via självmord.
Övertygad sprang jag till den andra närliggande kistan, och öppnade den. Jag plockade fram termosen, och såg mig omkring. Bortanför basen såg jag en mörkhyad flicka sitta på en kvadratmeterstor ö I ett träsk. Hon satt vid en palm och hängde läpp, medan vargar och apor med elaka ansikten närmade sig henne. Kvinnan sa att flickan hade viruset, och att djuren i djungeln var bara sådär aggressiva av naturen.
Jag slet upp öppningen på termosen och kikade ner i den. Den såg ut att innehålla flytande kväve. Kvinnan sa att det var av yttersta vikt att man drack hela innehållet i ett svep. Mängden i termosen var anpassad efter viruset på grammet. Lämnade man kvar slumpen i botten finns risken att man, kanske inte dör av depression, men iallafall blir tillräckligt nedstämd för att bli apatisk och funktionsoduglig. Med djuren som de var i djungeln var det farligt nog.
Jag svepte. Det kändes ungefär som att försöka svepa en 2 L Coca Cola, och smakade ungefär som att försöka svepa en 2 L Coca Cola, efter man har bortstat tänderna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
