torsdag 29 september 2016

Giant Douche and Turd Sandwich, del 1

Hillary Clinton är en intressant figur. Jag snubblade över en (extremt biased) dokumentär om henne. Gång på gång har hon sagt sig stå på folkets sida för att få makt, sen när hon väl har den makten gör hon annat. Det är inte unikt för henne, alla gör så. Det som gör henne intressant för mig är att jag inte vet vad detta 'annat' är. Jag vet inte hennes drivkraft. Jag gissar på att maximera vinst. Antagligen har de som skänker henne pengar för stort inflytande på henne. Men vad är det de människorna vill uppnå, i så fall? Jag kan i skrivande stund inte komma på någon annan drivkraft än profit.


Jag är inte insatt i området, men ett exempel ur dokumentären:

1. Hillary var senator 2006, sade sig arbeta hårt för en reform i Kongo. Motarbeta korruptionen, hindra krigsherrar från att ha för stor makt, sånt där de flesta människor håller med om är någonting bra att göra. Speciellt i Kongo, ett land få människor kan säga verkar som ett mysigt ställe att leva på. Om man inte är rik och mäktig medan man lever där.

2. En herr Lukas Lundin gav fru Clinton (egentligen Clinton Foundation) en näve mynt (100 miljoner dollar) 2007. Herr Lundin tjänade mycket fler mynt än så på naturresurser (mineraler, olja och dylikt) i Kongo, då herr Lundin hade deals med krigsherrarna. Om reformen skulle utföras skulle han tappa väldigt mycket inkomst.

3. 2009 blev Hilldog Secretary of State. Hon slutade arbeta för att ta makten från krigsherrarna i det landet och gjorde det hon kunde för att behålla status quo istället. Inte helt olikt motsatsen till hennes tidigare sagda ståndpunkt.

4. Herr Lundin fortsatte tjäna sina många mynt. Allt som allt nämndes siffran 20 miljarder dollar i dokumentären.


Som sagt, dokumentären är väldigt vinklad till hennes nackdel. Jag vet inte hur sanningsenlig den är. Men om ovan skrivna punkter stämmer någotsåväl överens med verkligheten är det inte lätt att argumentera situationen till hennes fördel. Sen, herr Lundin är långt ifrån den största donatorn till Clinton Foundation och Kongo verkar inte vara det värsta landet Clintons utnyttjar å sina vänners vägnar. Annat som nämns är Nigeria och Sudan, olika situationer, men slutprodukten att Clintion Foundation får pengar och de som ger dem pengar får fördelar/mer pengar består. Samt att ländernas befolkningar inte får några av fördelarna.


...


Minns ni Martin "The World's most hated man" Shkreli? Han köpte rättigheterna en aids-bromsare och höjde kostnaden för produktbrukarna med c:a 5000%. I profitens namn. Jag har svårt att se skillnad mellan han och Hilldog, förutom att Shkreli inte hade något att förlora på att vara öppen om sina beslut. Hilldog behöver röster från folket, så hon säger det hon anser sätter henne i bästa ljus innan hon gör som Martin.


Jag tror att det kan vara nyttigt med en kvinnlig president över ett av de mest profilerade länderna i dagsläget. Visa Afrika, Mellanöstern och till viss del Asien (områden där kvinnor per definition är understående män) att en kvinna kan styra. I det långa loppet kommer det leda till mer jämställdhet, enligt mina spådomar. Men snälla ge oss någon annan än en Turd Sandwich.

onsdag 21 september 2016

Snöns fatala brist

Snö är vackert. Snö är mjukt. Snö hade vart perfekt om det inte tvunget måste vart kallt. Mitt utopi är en värld där man kan lägga sig i en snödriva med shorts och T-shirt och läsa en bok. Kanske ta av sig skorna och strumporna, gräva ner fötterna och känna mjukheten omsluta tårna.

måndag 19 september 2016

Hörsel

Så. Nu har jag bokat tid för hörselundersökning. Är nog på tiden. Blir det hörapparat kommer jag nog köpa ett 10-pack. Jag känner mig själv, de kommer förbrukas.

lördag 17 september 2016

Simpla ting är svåra att erkänna

Kanske om några år. Nu? Alkohol ger mig ångest. Långt före jag känner mig full. Jag har nu, på obestämd framtid, blivit nykter alkolist. Trefemmor kommer jag testa vid nästa tillfälle. Men det är plan B till Ä. Plan Ö är texten ovan. Att slippa känna som jag känner nu.. Det är värt att offra valfri njutning. Konsten att vara full inte minst. Flum flum..

Svammel

5 år med alkohol. 5 år med ångest. 5 veckor utan alkohol. 5 veckor utan ångest. 5 timmar med alkohol. 5 enheter tid ångest. Hade jag vart en klok mänska hade jag dragit ett samband. Men jag, till skillnad från dig, föddes till en Jonthe (egentligen Jonathan) som kan se lösningar åt problem åt andra (gissningsvis) men inte ens se sina egna problem när de befinner sig i glaset framför. Jag har kunskapen bakom vad som genererar min ångest, men jag saknar vetskapen om den. Som att förstå integraler utan att förstå funktioner.

 Kanske inte. Än har jag inte stött på ord som är lämpliga till att förklara vad jag menar. Jag har redan glömt allt jag skrivit hittills. Detta kommer bli en spännande läsning imorrn. Eller senare.

Edit: Jo, intressant var det. Jag förstår hälften av vad jag tror jag menar. Det där med funktioner och integraler betydde säkert någonting häftigt, men vad kan jag inte säga nu. Jag kunde inte när jag skrev det här heller, uppenbarligen.

fredag 16 september 2016

Ny bloggetikett: Kultur (andras kreationer)

Ibland finner man kultur som tilltalar en så starkt att man inte kan beskriva det med ord. Dunderbeist - Hatet är ett sånt stycke kultur för mig. Lägger länken här, ifall jag skulle glömma låtens existens. Jag känner mig själv ganska väl.

måndag 12 september 2016

5 år av botgöring

Jag vet vad som hänt mig. Jag vet varför jag mår/mått dåligt. I flera år har jag haft ångest. Ospecifik, generell ångest. Ångest utan botten. Har jag trott. Ångesten har en botten. Jag har gjort någonting jag förmodligen aldrig kommer förlåta mig själv för. Jag förtjänar att må som jag gjort. Men jag har straffat mig själv hårt och länge nu. Det kanske är dags att, med risk för att låta som en dileviansk rymdblomma, tillåta mig själv kärlek till livet igen. Om jag inte gör det vet jag iallafall vad som väntar i framtiden.

The Return of the Blogger 2: The Returning (?)

Mitt senaste inlägg är 5 år gammalt. Mycket har hänt sen dess. Mycket som jag högst troligen hade kunnat bearbeta bättre, om jag bara hade fortsatt skriva här. Jag tror jag ska fortsätta. Inte för att jag vill att någon ska läsa muna tankar, men för att de inte ska försvinna. Som fotona på Molly jag lagt upp här. Jag trodde alla bilder var borta. Tack, GårdagsJonthe. Effekten av dina handlingar var mycket starkare än vad du trodde.