Drömmen om djungeln

En dröm. Skriver i all hast, med ett program som har engelsk autokorrigering, så det kan se lite halvt fördjävligt ut. Ändrar det senare, när jag återvänt hem.


Jag hade droppats ner i en djungel av ett flygplan. Omkring mig fanns det massor med soldater och deras transportbara byggnader. Soldaterna betedde sig väldigt kaotiskt, de slogs och skrek och svor.

Från skyn kom det guldkantade piratskattkistor med fallskärmar. Vissa av soldaterna gjorde allt de kunde för att komma fram till skattkistorna först, när de landade, resten av soldaterna brydde sig inte om dem. Jag tänkte att några soldater visste något de andra inte gjorde. Jag gav mig in i kampen om skattkistorna.

Soldaterna hade automatvapen, så alltför aggresiv kunde jag inte vara. Jag vart bortmotad från kistorna rätt fort, utan pondus nog att säga till. Jag beslöt mig för att ändra taktik. Skattkistorna släpptes lite varsomstans i djungeln, så allt jag behövde göra var att komma till en kista som ingen annan var vid.

Jag sprang till utkanten av basen, och såg två kistor komma. Den närmre kistan sprang en kvinna fram till och hotade bort mig med en kniv. Hon ställde sig mellan mig och den och gjorde stickande rörelser tills jag gick iväg. Men jag ställde mig tillräckligt nära för att se vad hon ville ha ut av kistan. Hon öppnade den, rotade runt tills hon kom till en stor termos med aluminiumburk-öppning. Hon öppnade den, tog ett djupt andetag, och svepte innehållet ur termosen.

Kvinnan sa till mig att det var ett vaccin mot ett virus som fanns på allt i djungeln. Kom du i kontakt med viruset fick du dödliga depressioner, det kommer ha dödat dig inom en timme via självmord.

Övertygad sprang jag till den andra närliggande kistan, och öppnade den. Jag plockade fram termosen, och såg mig omkring. Bortanför basen såg jag en mörkhyad flicka sitta på en kvadratmeterstor ö I ett träsk. Hon satt vid en palm och hängde läpp, medan vargar och apor med elaka ansikten närmade sig henne. Kvinnan sa att flickan hade viruset, och att djuren i djungeln var bara sådär aggressiva av naturen.

Jag slet upp öppningen på termosen och kikade ner i den. Den såg ut att innehålla flytande kväve. Kvinnan sa att det var av yttersta vikt att man drack hela innehållet i ett svep. Mängden i termosen var anpassad efter viruset på grammet. Lämnade man kvar slumpen i botten finns risken att man, kanske inte dör av depression, men iallafall blir tillräckligt nedstämd för att bli apatisk och funktionsoduglig. Med djuren som de var i djungeln var det farligt nog.

Jag svepte. Det kändes ungefär som att försöka svepa en 2 L Coca Cola, och smakade ungefär som att försöka svepa en 2 L Coca Cola, efter man har bortstat tänderna.