lördag 16 januari 2010

Drömmen om de mysko varelserna

Jag var i en tågvagn, tillsammans med en man som dolde sitt ansikte med en konduktörhatt (sådan som de har i alla gamla amerikanska filmer). Han pekade mot en dörr som led till nästa vagn, och sa: "Gå in dit, men se upp, för den gör aldrig det man tror den gör." Han gav mig en kniv. Jag gick in.

I vagnen fanns det en hög med lådor slarvigt staplade i ett hörn, det nära vänstra hörnet när jag kom in. Bara en taklampa av två fungerade, så min sida av vagnen var helt mörk, medan andra sidan var upplyst. En herrejäkla mysko figur stod i ljukäglan av lampan. Han såg ut som ett barn på runt 10 år, utan hår eller konturer. Den närmsta jag kan komma i förklaring är Mr. Burns i The Simpsons, när folk trodde han var en alien, fast utan grönheten, det gröna skimmret, och lite mer kött på benen.


Jag gömde mig bland lådorna, i mörkret, och studerade varelsen litegrann. Jag råkade sparka till någonting på marken med foten, någonting som lät. Varelsen stirrade in mot mig i mörkret. Han fixerade blicken mot lådorna och gick sakta åt (mitt) höger. Plötsligt rusade han mot mitt håll, jag hoppade fram och stack han med kniven. Den studsade bort från han, han ignorerade mig totalt och sprang in i gömstället jag gömt mig i. Han satt bland lådorna och fnittrade för sig själv. Jag högg han igen. Kniven studsade igen, men den här gången började han snyfta. Jag lämnade vagnen, gick tillbaka till mannen som dolde ansiktet. Han sa att jag misslyckades mitt uppdrag, och skulle dödas i arenan.

(Hopp i drömmen.. ny dröm, kanske?)

Jag stod i en stor arena. Marken var lerig. Det fanns ett oräkneligt antal personer som satt på läktarna och hurrade. En lättklädd kvinna kom in till arenan genom en port, som stängdes efter henne. Hon sprang mot mig, hopppade på mig. Hon var riktigt svag, saknade kraft att till och med riva mig med sina naglar, eller bita mig med sina tänder. Hon fick ändå ner mig på rygg, och låg ovanpå mig. Hennes ansikte var märkligt brett och platt, hennes mun var bredare än mitt huvud. Hon började le, och hurrandet från läktarna vart mycket gladare.

Jag frågade henne hur det kom sig, varför alla vart så glada. Hon svarade: "Du håller på att ta av mig min BH, det betyder att vi snart är gifta." Jag knäppte upp den, och hennes bröst blottades. Hon la sig ner på rygg bredvid mig. En varelse, precis som den i förra drömmen, fast med kattöron, kom fram till oss. Hon sa den var våran son nu, och att vi snart skulle få en dotter också. Jag planerade på att fly, men människorna på läktarna kunde läsa mina tankar, och hoppade ner i arenaringen med spjut, och omringade mig.

Våran 'dotter' kom. Hon såg precis ut som våran son, fast hon hade svans också.



Jag drömmer inte mardrömmar. Men den här drömmen var fanimig bra nära. Oberäkneliga varelser som inte går att såra, ett samhälle som står enat mot mig, ett shotgun-marriage med en gräsligt ful kvinna, två barn som har drag av katter. Creepy.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar